Graviditet och anemi

Graviditet och anemi

Under graviditeten behövs mer järn eftersom blodvolymen ökar med cirka 40 %. Blodet späds ut när mängden blodplasma ökar mer än mängden röda blodkroppar. Järn behövs för den ökade produktionen av röda blodkroppar och i slutet av graviditeten även för fostrets produktion av röda blodkroppar.

Graviditetsanemi definieras som ett hemoglobinvärde under 110 g/l. Ett hemoglobinvärde under 80 g/l anses skadligt för både fostret och modern. Om hemoglobinnivån är under 90 g/l kan fostrets tillväxt påverkas. Det finns flera orsaker till anemi under graviditet, bland annat:

• järnbrist
• folsyrabrist
• vitamin B12-brist
• anemi kopplad till kronisk sjukdom

Järnbrist är den vanligaste orsaken till graviditetsanemi. Symtom på anemi är bland annat trötthet och ökad hjärtfrekvens.

På mödravårdscentralen följs den gravida personens hemoglobinnivå. Vid behov kan även ett blodstatus och ferritin kontrolleras via blodprov. Ferritinvärdet visar kroppens järnförråd och är en relativt bra indikator på järnnivåerna.

Anemi orsakad av järnbrist under graviditet behandlas i första hand med orala järntillskott. Doseringen bör anpassas individuellt i samråd med barnmorska eller läkare. Järnbristanemi under graviditet kan förebyggas genom att ta järntillskott under andra och tredje trimestern. Järntillskott rekommenderas dock inte rutinmässigt till alla gravida, och därför är det viktigt att konsultera vården innan man påbörjar behandling.

Precis som i övrigt under graviditeten är det viktigt att upprätthålla en varierad kost för att säkerställa tillräckligt järnintag.

Källor: Terveyskirjasto